Man åldras inte, man föryngras

Så, vad gör man den enda helgen i December då man kan dricka sprit och gå ut på lokal?
Man dricker sprit. Ganska mycket. Trots att man innan svurit på att inte dricka så mycket.
Man blir kontaktad av en 20-åring som MAN KÄNT SEN HAN VAR TYP 3 BAST och man flirtar skamlöst med honom. (I efterhand så inser man att det var en JÄVLA tur att man inte hade täckning på sin mobil när ynglingen ringde runt tolv-tiden. Då hade man nog gjort saker man kanske fått ångra).
Man blir upphånglad av en gammal klasskompis när man kliver innanför dörren till klubben.
Man berättar för killarna man gick dit med att man blev upphånglad, varpå en av dem säger något i stil med "Upphånglad?! Jag ska visa dig upphånglad!!" och så blir man upphånglad igen.
Man flirtar hejvilt med gamla kärlekar och de flirtar tillbaka.
Man kör fuldanser á la "kundvagnen", "kastspöet" och "kolla, jag kan kråma mig ÄNDA ner till golvet" och har hemskt roligt.
Man blir sur för att ingen vill ha efterfest.
Man deklarerar högljutt att man ville hångla med A men eftersom han "är tråkig" (översättning; har flickvän. reds anm) så går man hem istället (varpå personen A ifråga, suckar, ger en en kram och viskar saker i ens öra som låter en förstå att han visst det kunde följa med hem men inte ikväll eftersom kompisen M bor hemma hos A just för tillfällellet. Så tillvida man inte kunde tänka sig både A och M? Näehäe, nej, det var bara en tanke förståss...)
Man går armkrok med sin fina vän hela vägen hem, somnar och vaknar - utan tillstymmelse till ågren, spritnoja eller bakfylla. YEY!

Vad man kan dra för lärdom av detta?
Att man är en skamlös slinka. Och att man trivs med det.